angel with the scabbed wings

tyvärr tror jag att jag nästan lurade mig själv där. vad försöker jag tro egentligen? Att jag är den tjejen som säger "kämpa kämpa var trevlig ansträng dig trots att du får skit tillbaka och var duktig och klaga inte"? aldrig. hur kunde jag ens för en sekund tro det. Jag vill inte ens försöka kämpa längre, det är inte värt det. jag tänker inte va trevlig längre, jag tänker fan inte va nån annan utan jag tänker va mig själv. och jag tänker hata, jag tänker hata skolan just nu och kanske en bit framåt. och jag tänker verkligen inte försöka, försöka vara trevlig. jag orkar intee, fatta!
låt mig bara va.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0